Julklappsfynd en masse

Vilken underbar katalog som landade i brevlådan i veckan – Sparköp gör gott.

Här är mina måsteköp ur katalogen:

Dansande julgran: Den dansar, sjunger och snurrar så att alla får del av underhållningen. Wow, jag tror till och med att den är häftigare än rocktomten (trots att han spelar gitarr och rock samtidigt som han dansar och är hela 33 cm hög).

Fleecepläd: Ska jag välja värmande snögubbar, jultomten eller fyra söta katter i en korg? Nä, det blir läckert leopardmotiv – den texten fick mig på fall.

Förälskade svanar: Ett exklusivt prydnadsföremål som fascinerar – precis som riktiga svanar. Gotta have it.

Easy-Off: Given när jag ska tappa vikt, den gynnar avsöndringen av kroppsvätskor genom att värme alstras. Dessutom har man den under kläderna så att ingen ser den (men känner man inte lukten av kroppsvätskorna?) …

Hundmagneter: Hur har jag kunnat leva utan kylskåpsmagneter där söta hundar har brokiga damhattar? Kan någon svara på det? Oj, såg just att de även finns med katter i damhattar? Dessa val, dessa val…

Rosenbukett: Mycket naturtrogna och håller i ”evighet”. Grymt, jag gillar citationstecken kring ”evighet”.

Sängbro: Skapa en ”riktig” dubbelsäng. Va? Har jag sovit i en falsk dubbelsäng fram till nu?

Gelésulor: De isolerar från kyla och värme. Grymt, jag vill leva i en lagom värld. Och de säger att mår dina fötter bra så mår hela kroppen bra. Ska testa det när jag ätit för mycket ostbågar.

Innesockor: Wow! Och med 3D-motiv dessutom. Katter? Tomtar? Andra katter? Nej, jag kör på grodor.

Sandal: Något för mamma, kanske. Undrar om hon gillar somrigt ljusbrunt?

Duk Rose Paradise: Enligt texten är den unik: något liknande har du troligen inte sett. Nej, en duk med rosenbrodyr är fan sjukt ovanligt. Ned i varukorgen.

Tårätare: Nu kan man fixa tårna när man sover – och den levereras i 2-pack för höger och vänster fot. Tack, Gud.

Magic fönstertrasor: De gör rent utan vatten och rengöringsmedel och är säkert bättre än Window Wonder Mop som fanns några sidor tidigare och krävde fönsterputs (känns så sidan 21).

Ugnsgaller: Det passar alla ugnar. Wow, det är lysande. Inte visste jag att alla ugnar är 33,5-57 cm breda. Nu vet jag.

Skinnväska: Den är perfekt när man vill organisera och ha kontroll, eftersom den har ett nästan oändligt antal fack. Så många vill man verkligen ha när man ska ha koll.

Miniräknare: Stoppa pressarna. En miniräknare med hela 8 tecken! Köp, köp, köp.

Sittkudde ”Ergonomi”: Det här är en anatomiskt utformad kilformad sittkudde. Jag har kört för många mil utan den, det inser jag nu. Med den ser man bättre, kommer högre upp, kör säkrare och sitter bekvämare. Dessutom är undersidan antihalkbehandlad. Det är bra, annars kan man ju halka ned bland pedalerna.

Öronsnäcka:  den är till för dig som vill höra bättre och är så bra att den har varningstext: OBS! Att smyglyssna på privata samtal är inte tillåtet.

Äh, jag tar nog fyndlådan istället. Undrar vad jag får där? Magiska magnetarmband som sägs ha läkande effekt? Antisnark-clips som illustreras med en överkorsad snarkande man? Guldfärgad nyckelpiga som döljer en klocka? Brodyrset med delfiner? Dammsugarpåse som håller i ”evigheter”? Avancerat konstruerad lökhackare? Vidareutvecklad nagelsax? Charmig köksgroda med svamp? Kikare med separat dioptrijustering och inbyggd kompass?

Det är jobbigt att shoppa…

Särskilda

Den här veckan tar ICA ett steg till i sin långa reklamsåpa. Butiken får en praktikant.

Det är en fantastiskt bra film som lyfter fram en grupp som sällan syns – människor med funktionshinder. Är man skeptisk kan man säga att ICA försöker sno billiga goodwillpoäng, men jag tror att de har en god tanke och planen är att anställa uppemot 1000 människor med någon form av funktionshinder. Bravo!

Jag hoppas att ni skrattade åt filmen. Den är rolig. Och man får skratta. Ett hjärtligt skratt ligger otroligt mycket närmare godheten än det ligger ett elakt skratt. Det här är en varm film som får en att inse att vi alla kan se lite borta ut när vi tappar hakan.

Jag skrev för några år sedan om sexualitet hos psykiskt funktionshindrade. Det lärde mig att det jag och du tar som en självklarhet är ett jätteproblem för vissa av våra medmänniskor. Inte minst hade föräldrar till funktionshindrade svårt att förlika sig med tanken på sexualitet hos sina barn. Det var mycket tabu, men också väldigt förlösande skeenden i ett projekt som handlade om att kärlek alltid är vacker och måste få spelrum.

Jag har också anlitat Samhall på olika sätt och mött individer som är noggranna och skötsamma på ett sätt som väldigt få andra. Det är beundransvärt och där har vi alla något att lära.

Jag var dessutom en gång på besök på ett sommarkollo med främst autistiska barn. Det var känslostormar och märkligheter som jag aldrig sett annorstädes, men också oförställd glädje över livet. Barnen var enkla, raka och naiva – tre väldigt fina egenskaper som vi alla borde bejaka.

Allt det har fått mig att ifrågasätta vad som är normalt. Är jag friskare än någon med ett funktionshinder? Och spelar det egentligen någon som helst roll? Alla är olika, men det finns plats för alla.

Ändå syns de med funktionshinder väldigt sällan i arbetslivet, men kanske är det här ett steg i rätt riktning. Personligen tror jag att en ICA-affär mår fint av nya, friska krafter som brinner av iver och att det här kan få många att känna ett ökat människovärde. Det gäller både hos de som släpps in och de som får dela sin vardag med nya, underbara människor. Det är hur som helst en tanke som skänker hopp.

Slutligen, minns det här. De med funktionshinder är inte dumma, de är särskilda och lika vanliga eller udda som du och jag.

Vill ni prompt se på en lallande idiot som är dum i huvudet på riktigt ska ni be mig att pilla lite i en bilmotor.

PS! Jag har använt ordet funktionshinder som en generisk term, i brist på kunskap om eventuellt andra uttryck.

Postkänslor

Hela veckan har vi jobbat stenhårt. Jag gick hem när det var mörkt i går, släntrade hit innan staden riktigt vaknat i morse och så small det. En presentation är alltid som att hoppa i vattnet. Är det sommarvarmt eller åtta plusgrader?

Drygt två timmars dragning och sen …

Vi är väldigt nöjda, det här var jättebra.

Det var det enda vi ville höra.

Nu. En skön trötthet i skallen.

Välkommen hit, helg. Ta hand om mig.

Språkplastik

Jag brukar låta bli att vara en för gnällig språkfascist, inte minst för att jag själv felar med jämna mellanrum. I dag var jag dock tvungen att reagera.

Dermakliniken, vad pysslar ni med?

1. Ska man använda ordet professionell – då måste man kunna stava till det.

2. special anpassas – suck, det där var en gräslig särskrivning.

3. Jag misstänker att ni menar cidesco- samt specialistutbildade. Ett bindestreck hade gjort susen.

4. Vad är förresten Cidesco? Är det något bra, eller är det mindre seriöst än specialistutbildade?

5. På tal om specialistutbildade, så står det speialist utbildade – men, herregud!!!

6. Nej, det går inte bra med stor bokstav efter kommatecken.

7. Om man jobbar med ögonplastik, bör man inte kunna stava till det ordet då?

8. Är det kärl- och pigmentfläckar ni jobbar med eller kärl och pigmentfläckar?

9. Läpp- och rynkutfyllnad eller läppar (gör ni dem?) och rynkutfyllnad?

10. Ska ni avsluta med en uppmaning, så sätt utropstecknet sist. Nu sitter det mitt i en uppmaning, som följs av en mening som börjar med liten bokstav. Inte ett rätt där. Pröva med – Kom in, så berättar vi mer.

11. Sedan är det inte en bra idé att avsluta med fyra punkter. Det är det aldrig.

Jag vet inte hur bra ni är på det ni gör bakom skylten, men språkbruket i skylten är som om jag som copywriter hade fått för mig att operera – skräckinjagande.

Måndag

Idag är det måndag. Det har varit en fantastisk dag. Jag har gjort min första dag på Valentin och träffat mängder av trevliga människor, bland annat två väldigt läsvärda bloggare – Mattias och Frida.

Att byta jobb är som att börja skolan. På min plats stod en fin Macbook Pro och väntade. Sen fick jag en snabbkurs i tidrapportering, teknik, regler och en massa annat. I morgon börjar allvaret på riktigt. Härligt. Det är så skönt att få börja om.

Jag behövde verkligen nya utmaningar och Vallgatan 30 är full av sådana, men också framåtanda, tro, framgångstörst och underbara människor.

Dessutom är reklambyråhunden en tax – och fullständigt bedårande.

Reklam – nja tack

Jag jobbar med reklam och har lite svårt att sätta upp en lapp med texten reklam undanbedes på min dörr. Det är som om jag skulle komma hem varje kväll och mötas av tanken: du hatar ditt eget jobb, Andreas.

Däremot har jag satt upp en lapp med texten: Jag vill ha reklam – men bara om den är någorlunda rättstavad och inte för jävla uselt skriven.

I går hördes snyftningar från svalen och jag öppnade dörren. Där satt brevbäraren och bläddrade i Svepet. Hans händer skakade när han höll fram Elgigantens reklamtidning.

”8 sidor Data SPECIAL”, läste han. ”Vad fan är det för språk? Och så syftar de på datorer när de skriver data, det är inte riktigt samma sak.”

Jag satte mig bredvid honom, beredd att än en gång krama en statstjänsteman helt utan livsgnista. Han läste vidare i packen från mataffärer och andra skummisar.

”Smidig teknik för att alla pusselbitar ska falla på plats. Har du tänkt knäcka några klor i helgen? Herregud, vilken smörja. Först nu ser jag också alla särskrivningar, inkonsekvenser, splashar, överdrifter, fagra löften, överflödet av invändningar, asterisker, villkor, finstilta texter, friskrivningar och inte minst den groteska designen.”

Han tog ett bastant grepp om min arm.

”Hur fan kan jag dela ut tonvis med sån här skit varje år? Nu får det vara slut med det.”

Med beslutsam min reste han sig, plockade alla reklammonster ur väskan och gick. Jag såg honom gå över parkeringen med mycket målmedvetna steg. När han nådde ÅV-stationen vräkte han ned allt material i bingen.

Sen började han gå mot eftermiddagssolen. Jag öppnade fönstret och skrek: ”Vart ska du ta vägen?”

”Jag ska gå hem och uppfinna ett filter till din tv som gör att du, när det är reklam för Citibank, Activia eller Cillit Bang, istället får höra 30 sekunder med fin lyrik.”

Jag knöt handen och viftade med den. ”Min hjälte”, ropade jag. Sen upptäckte jag fönsterkuverten på hallmattan och hämtade dokumentförstöraren.

Glöm det, Universum

Jag fick ett mejl idag. Det kom från Universum (ja, ett företag alltså) och rubriken löd:

Ditt deltagande = ett mässlingsvaccin.

Med andra ord. Om jag besvarar en enkät om min karriär skänker de pengar till Unicef för att kämpa mot mässling. Vackert så, men då dyker den lilla förhatliga asterisken upp. Den gör gärna det.

Vi skänker upp till 15 000 SEK totalt till UNICEF för undersökningsdeltagarna i de nordiska länderna.

Det lät ju inte så imponerande för en pan-nordisk undersökning, kände jag. Sen hittar jag ingen uppgift om hur mycket mitt bidrag är värt. Jo, det ska vara en vaccindos, men vad innebär det? Och varför sätter de en gräns på 15 000? Får de fler svar, blir väl undersökningen bättre?

Och om jag svarar för sent, så tror jag alltså – felaktigt – att mina svar bidrar till att hjälpa barn, när det bara ger lite mer statistik till Universum. Det känns fel. Dessutom om ni skriver att mitt deltagande är lika med ett mässlingsvaccin, hur kan ni då begränsa beloppet? Då kan ju rubriken vara osann.

Nåväl, ni kan förstås ha en budget som inte tillåter mer, å andra sidan kan jag – om jag deltar – vinna något av följande priser: språkkurs, resepresentkort värt 5000 kr, laptopväska, ipod-fodral, livsstilscoachingprogram, inspirerande böcker, karriärcoachingtillfällen, upplevelsepresentkort, lyxiga frukostar, snabbkurs i jobbsök och intervjuteknik, böcker från Adlibris, premiummedlemskap i Shortcut eller biljetter till ett event.

Okej, känns inte det här helt jävla uppåt väggarna, Universum?

Ni skickar ett mejl som andas tanken att nu gör vi en god insats och så handlar i stort sett allt i mejlet om att jag kan vinna priser? Hur mycket mer vaccin hade ni kunnat skicka om ni skippade de där priserna? Eller utgår ni från att folk är så jävla näriga att de inte svarar om de inte kan tjäna något på det?

Newsflash, jag lägger gärna 15 minuter på att besvara frågor – om jag vet att det hjälper barn som verkligen behöver hjälp. Men, om jag ska svara på er enkät får ni allt besvara mina frågor först:

• Om jag vinner resepresentkortet – kan jag byta det mot 5000 vaccindoser?
• Om jag vinner upplevelsepresentkortet – kan jag skicka det till ett krigsdrabbat barn i Afrika som behöver uppleva något annat?
• Om jag vinner en lyxig frukost – kan jag då byta den mot 100 kg mjöl som skickas till svältens offer?

Svarar ni ja, då ska jag svara på era karriärfrågor, annars lägger jag hellre min tid på att skänka pengar till Unicef direkt – utan asterisker.

Reklam

Sverigehäftet dunsade ned på mattan och jag bläddrade. Först förstrött, sedan ivrigt. Vilka toppenprodukter.

Kattis & Company tar fram det bästa inom dig vad gäller mode och make up. Jag visste att skönhet kom inifrån, nu är det bevisat. Sen får man en väska och sjal också. De är värda 450 kr, men kan bytas ut mot en tidning, som är värd 49,50???

Broderi – något för alla smaker. Wow, perfekt – något även för mig som hatar att brodera. Det erbjudandet måste jag anta. Dessutom till festpriser.

En eltandborste med borststyrka för märkbara resultat och den kostar bara en spänn. Lustigt nog tillkommer 79,90 i frakt och porto. Men, skicka den bara med posten (porto) och skit i frakten. Vad blir det då?

Hurra, Omega 3 – en olja av farmaceutisk kvalitet. Den är bra för hjärta och kärl (även kokkärl?), men också grym för hjärnan, du får vackrare hud och bättre humör. Det sista lät bra, jag behöver bli gladare om jag ska stå ut med alla särskrivningar i annonsen.

Hmm – ska jag välja hyveln med ett unikt 3-bladssystem eller fyrbladaren från Wilkinson. Vänta, de sistnämnda har reserverat ett paket för mig. Oj, vad personligt – det är oadresserad reklam och ändå pratar de direkt med mig. De lanserar en ny utmanare som redan är en succé. De kan inte bara rakblad, de är klärvoajanta också.

Skulle du lägga om lånen hos en firma vars logga är en leende fot?

Oj, om jag köper fem bokpaket med Margit Sandemo-böcker får jag ett silversmycke som ska bringa mig lycka. Var är mitt kreditkort?

Porslinstallrikar med handlitograferade motiv. Lugna dig pulsen, lugna dig.

Mjukisdress från Amelia för sköna stunder – finns i storlek S/M. Hur låter det egentligen?

Prinsessornas bokklubb är mycket mer än en bokklubb. Skönt att höra.

Hemmets veckotidning erbjuder sudoku på äkta krysspapper. Hör ni? Äkta krysspapper.

Åh, modellmotorcyklar till minne av Elvis! Bakdelen är designad i gitarrform och har ett färgporträtt av Elvis. Tanken har Elvis gyllene signatur (inte skriven av Elvis, men det är stort ändå). Dessutom levereras biken med äkthetsintyg och du kan dela upp betalningen … Varför finns inte den här på tv-shop?

Råd & Rön erbjuder inga premier, inga gratissaker, inga fantastiska premier/bonusar. Känns så … seriöst och ärligt. Usch, jag bläddrar vidare.

Ett romantiskt kakskydd från Allt i hemmet. Wow!

Tre systrar delade en hemlighet som ingen annan kände till … Öh, det är väl själva prylen med hemligheter? Men, jag köper succéserien Tre Systrar ändå. Efter tre paket får jag ett silversmycke med ett hjärta, ett ankare och ett kors. Första bokpaketet kostar 39,50 + 35 spänn i porto. Jag sparar visst 380 kr, jämfört med det vanliga priset som är 149 kr + porto på 35 kr. Fast, ordinarie pris är ju 245 kr, det står inom parentes. Kan en matteprofessor fixa ihop ekvationen så att besparingen blir 380 spänn?

Antik & Auktion – Peder Lamm svarar mig direkt. Konstigt, tidningen ska tryckas och skickas först, men han svarar direkt. Han är nog en magiker, kavajen ser lite Conny Ray-aktig ut i alla fall.

Wow, framkalla de första 100 bilderna gratis. Och inga dolda kostnader – ja, om vi undantar asterisken om porto då (fast den finns ju på sidan efter, så den är inte så dold). Fast Fuji känns bra. Deras egen gubbe, som är med på bild, säger att det är bra färgkort – rätt pris. Dessutom säger han att nöjd kund kommer tillbaka. Wow, så många floskler – och gratis tills man läser asteriskens hemlighet.

Länge leve Sverigehäftet!

Bakad copywriter (recept)

Ingredienser:

1 copywriter
1 underlakan
1 påslakan
1 kudde
1 våt handduk
1 bastu/lägenhet med morgonsol

Så här gör du:

Sätt bastun/lägenheten på 800 grader. Placera copywritern på underlakanet, förslagsvis i en säng. Lägg påslakanet löst över copywritern. Placera honom/henne med huvudet på kudden – eller lägg fötterna på kudden om du vill spexa till det. Se till att ha den våta handduken i närheten.

Baka copywritern i åtta timmar, förslagsvis nattetid. Om han/hon inte själv vänder på sig otaliga gånger och trasslar in sig i påslakanet får du fixa det. Blöt copywriterns panna med handdukar strax innan det börjar yras om att roliga människor blåser revelj eller att vänner sitter på psyksjukhus.

Efter åtta timmar, eller när copywritern känner sig trött, groggy och yr, är copywritern bakad, klar och redo att utföra stordåd.

Klä på copywritern hans/hennes arbetsuniform och se till att han/hon har sitt verktygsbälte med såväl synvinklar som synonymböcker med sig. Sparka ordhoran i häcken och se till att han/hon släntrar till jobbet.

(c) Kajsa Warg, 1740

Slut. Början.

Det tog slut idag. Åtminstone på papperet. Jag har en del kvar att fixa med, vilket är skönt för jag vill sluta på ett bra sätt. Men, det är sagt och gjort. Jag har sagt upp mig. Om ett tag väntar nya äventyr på en ny reklambyrå.

Det är kul, jag är ruggigt förväntansfull. Samtidigt finns det förstås ett visst vemod inom mig, för jag lämnar en ateljé med lysande människor och härliga kollegor.

Jag kommer att sakna både copyn och människan.

Såna mejl värmer lite extra

Jag har haft drygt två härliga år här. Det har varit minnesvärda cykelturer i Dublin, karaoke (Ebba Grön, bara Ebba Grön), sena nätter, ändlösa (trodde jag) X2000-turnéer, Bishops Arms, after work, deadlines, skratt, tråkningar, Gottepojkarna, (lite för mycket) Burger King, Lokal, Delirium och allt annat som man mår bra av.

Jag har haft förmånen att jobba med underbara kunder – ingen av dem är konton, alla är grymma människor.

Jag har fått kröna kundbesök med att lyssna på Plura – jo, han signerade boken som jag blygt sträckte fram.

Naturligtvis kommer jag att sakna alla de starkt lysande stjärnorna i konungariket Riddarholmen (att komma dit är som att komma hem), precis som jag kommer att de sköna lirarna mittemot Preppens och alla andra.

Det har varit så mycket bra här, men det var ändå dags att byta nu. Det blev för få ord, för mycket byråledare. Jag var till sist som gladast när jag kom hem och skrev långa blogginlägg om gräsänder och grävmaskiner. Jag älskar det vita arkets möjligheter och behöver det även under kontorstid.

Jag sa till Fredrik på Enrico Pallazzo att jag är världens bästa copywriter. Nu är det dags att jobba heltid med att bevisa det.

Det ska bli kul, jag ser fram emot det. Resten av kursen i Army Camp ska jag byta ut armhävningarna mot ordvändningar – sen blir det åka av.

Word up, Anjo, på ren svenska.