Månadsarkiv: oktober 2011
Tjänstledig
Jag står på ett övergångsställe och inte kan gå över till andra sidan, trots att det är grön gubbe, för mitt sällskap tror sig se att det egentligen är röd gubbe. Lite senare, när jag troget väntat ett tag och … Läs mer
Under Mitt skrivande
Åskbefriad höst
Vad var det för en rasslande saga löven berättade idag? Hörde den ihop med vindens brus i allt tröttare, glesare träd? Och sjöng den samma sång som den framrusande strömmen i förvånade gräsänders översvämmade å? Jag tror det Den berättade … Läs mer
Vilse och hittad i twittervärlden
Plötsligt blev twitter verklighet. Jag fann mig stående i en brusande, intensiv värld – lite som en motorväg där alla kör i cirka 140, eller till och med lite till om de fuskar. Jag kände mig lite ensam, så jag … Läs mer
De osynligas armé
Ibland funderar jag på de utan namn som vandrar osynligt Soldaterna som inte dog i strid utan bara förlorade allt Vad tänker de på där de ensamt går utan att någon tar notis De var ens aldrig värd en notis … Läs mer
Under Mitt skrivande
Små korn från fredagen
Morgon Utanför Pour Bon på Korsgatan har en stor korg med bröd placerats för att locka kunder. Den har bara lockat en liten gråsparv som måste tro att den vunnit Passeridae-fåglarnas motsvarighet till Drömvinsten på Lotto. 30 gram fågel hoppar glatt … Läs mer
Rester av en promenad och intro till nästa
Sommaren hade halkat på höstlöven, hamnat på rygg, förvånat känt smärtan skjuta upp och sedan sprungit iväg, med tårar i ögonen (eller om det var regndroppar), för att komma ikapp september som redan flytt. En stund senare, under en nederbördsfri … Läs mer
Tranströmer
Hans ord är så vackra. Hans poesi så fulländad. Att han slutligen fick Nobelpriset är makalöst skönt. Det får bli några extra sidor lästa denna afton. Som han inspirerar och väcker beundran. Aldrig avund, bara beundran.
P-lisan förförde mig på Azorerna
Jag vet inte om det var för att jag log mot henne när vi möttes på Stampgatan i morse. Kanske var hon ovan vid att en medborgare log mot henne där hon gick, i något för stor och fluorescerande skyddsväst, … Läs mer
Mobbad av låtsaspoeter
Jag går alltid till jobbet, nästan alltid. I dag tvingades jag ta bussen och insåg lite för sent att jag hoppat på 7.39-bussen. Det är den som alla låtsaspoeter tar. De är helt vanliga människor som bor runt Överåsvallen, men … Läs mer
Vet du var himlen bor?
I. ”Vet du var himlen bor”, sa en trött gammal man ”För många lögner har jag hört, kan jag något längre tro?” Jag log och sa mjukt: ”Bortom avundsjukans ödetomt sväng tvärt vänster, ta till höger innan tomheten, undvik tristessens … Läs mer
