Helsingborg var, på sina ställen, lite öststatsvintrigt idag. På ett torg på Söder stod alkisarna i en värmande klunga, på gatan bredvid stod ett annat alkisgäng. En av dem sjöng högt och ljudligt. Det blev vacker stämsång när fyllot på bänken mittemot högg i med brusten stämma.
Vi valde att gå till de något mer fashionabla delarna av staden. Där har duvorna nagellack på tårna och istället för överdimensionerade godisaffärer med uttråkade expediter finns här små boutiquer, korsvirkeshus och annat.
På Knutpunkten sov en alkis gott på golvet och blev självfallet förbannad när ambulansmännen ofint nog väckte honom. Vad tror de egentligen?
Harrys och en snabb paus. Tanten som beställer lunch vill ha potatis, men det finns bara pommes. Då vill hon ha lite. Ingår salladen? Ingår mjölk eller lättöl? Mer pommes till den andre, mindre till mig, GI du vet. Vi stirrar tomt ut i luften där hennes tusen frågor flyger omkring som brinnande zepplinare.
På apoteket frågar man karskt om medel för att ta bort nagellack och får en märklig blick till svar från en leende farmaceut.
Tio i sex, systemet för presentinköp. Dagens hit är märkligt nog Björnebryg. Här bor man tio simtag från en nation av öl och så handlar folk Björnebryg på hemmaplan…
Taktikvilan avbryts av ett soundcheckande Eldkvarn. Jag är älskaren från det öde landet. Den sången handlar inte om mig. Jag är förvisso älskvärd, men jag är inte från det öde landet. Jag är från Surrealistien.
Dags att ta på sig skjortan och kamma mittbenan. Snart show igen…
