Dörrdoktor och badrumshumor

Hemma sent idag och knappt hade jag rasat ihop i soffan när det ringde på dörren. Jag masade mig ut, öppnade och där stod en läkare.

- Hej, vill du köpa en fettsugning?

Han visade lite instrument och hade ett riktigt bilhandlarleende.

- Jag erbjuder också borttagning av leverfläckar, ansiktslyft och botoxinsprutning i läpparna.

- Skulle inte tro det, sa jag. Jag köper inte plastikkirurgi av dörrknackare.

Dagen var i behov av att avslutas. Jag sparkade av mig strumporna, gick in i badrummet, tryckte ut lite tandkräm på min Braun.

- AAAAAOOOOHHHH, skrek tandkrämstuben med en fruktansvärt gnällig stämma. Var lite försiktig.

Jag tittade klentroget på tuben, sen på tandborsten och tryckte på startknappen. Borsten roterade inte, istället bugade sig tandborsten åt alla håll och skvätte tandkräm.

- Tack för att ni kom, sa tandborsten. Ni är en härlig publik. Ledsen, jag kan inte borsta ikväll – för jag är nykterist.

Parfymflaskorna fnissade

- Har ni hört om killen som var så sugen på att banta att han ville ha lättmjölktänder, fortsatte standup-borsten.

Mina eteriska badoljeflaskor vred sig av skratt. Duschtvålen skrattade så att han kläggade ned kaklet. Jag var inte road.

- Okej, sa borsten. Är det sant att alla tandläkare sover med sensodun i kuddarna?

Ordvitsen uppskattades, märkligt nog, av hela mitt badrumsskåp och särskilt solskyddsoljan visade sig ha ett bullrigt skratt.

- Har ni hört vad tandläkaren sa till sin sköterska när hon kom tillbaka från tropikerna? Säg, flour tant?

Nu skrattade min Bossparfym så våldsamt att den ramlade ur skåpet och krossades mot handfatet. Skratten tystnade och tandborsten började plötsligt surra och snurra dystert. Jag borstade tänderna under en märkbar tystnad.

När jag släckte ljuset och precis skulle stänga dörren hörde jag en tyst stämma, jag tror att det var min deo.

- Han var min bäste vän, vi växte upp tillsammans.

Snyftningar hördes och jag gick därifrån. Förbluffad, men med rena tänder.