Publiceringen av drygt 90000 dokument om kriget i Afghanistan har rört upp mycket känslor. Det borde dock inte komma som någon överraskning att krig är en smutsig affär.
I morse blev jag varse om att ytterligare en stor läcka från Wikileaks är på gång. Jag gick till Café Deepthroat här i Olskroken. Där samlas dagligen desillusionerade byråkrater för en patentmacka och skvaller. De är alla namnlösa kuggar i statsapparaten och når aldrig så särskilt högt i hierarkierna på departement och myndigheter. Varför? Tja, de är inte tillräckligt fyrkantiga och har fortfarande hjärtat i behåll. Med andra ord – de vill göra en bra insats.
En av dessa, han kallade sig Grape Fruit, berättade att nästa vecka publicerar Wikileaks 10000 dokument som kommer att skaka vårt land i dess grundvalar.
”Det är bland annat manusen till ytterligare drygt 800 Beckfilmer med Peter Haber i huvudrollen”, viskade han.
”Herregud”, sa jag. Han nickade och sänkte rösten ytterligare. ”Dessutom finns där glasklara bevis på att produktionsbolaget bakom filmerna betalade Israels armé för att storma Ship to Gaza, enkom i syfte att komma över eventuella nya Wallandermanus från Mankell. Konkurrensen är liksom mördande.”
Han berättade också att där fanns dokument som försökte stämpla Kenneth Branagh som ansvarig för den stora BP-läckan, allt för att torpedera hans Wallandersuccé i England. Och självklart fanns även material vars enda idé var att hälla grus i filmmaskineriet för Anna Janssons Maria Wern, Läckbergs deckare och framförallt kommande Kepler-filmer.
Han tittade på mig, ögonen knappt synliga under kepsen. ”Beck ska styra vår världsbild fullständigt, det är planen. En film i veckan de kommande 16 åren.”
”Det låter fruktansvärt”, sa jag.
Han sörplade på sitt kaffe, händerna darrade märkbart. Jag gav honom en näve betablockerare (som tacksamt mottogs).
”Livets ord har författat några avsnitt, där återuppväcks mordoffren från de döda med healing. Sen blir det en svit där domstolarna ersätts av kvällspressen och de anklagade döms summariskt. Vi får en lång rad filmer på temat ta kål på de behövande och självklart en film där tolv bankrån och människohandel skylls på en 16-årig fotbollsspelare i IFK Göteborg. Med andra ord, precis så som de styrande, oavsett om det är regering, Gothia Cup eller mysko särintressen, vill att samhället ska fungera.”
Han pausade, andades tungt och tittade på mig. ”Dessutom ersätts Persbrandt av Marcus Birro.”
”Vad kan vi göra?” Jag tittade på honom och förmodligen kunde jag inte dölja min skräck.
”Nästa vecka släpper vi allt, det kommer att ta kål på hela planen. Nyheten går ut på onsdag.”
”Onsdag? Men, då är ju tidningarna fulla av snack om hur många som såg Allsång på Skansen kontra Morden i Midsomer, ni kommer inte att få något utrymme.”
Han nickade, lätt bekymrad. ”Tisdag, då.”
Jag skakade på huvudet. ”Det har säkert varit någon sexkupp i någon reklampaus av Lotta som tar allt spaltutrymme då.”
Byråkraten sjönk ihop. ”Torsdag?” Jag grimaserade och förklarade att helgvädret var rätt stort då.
”Måndag?” Han lät mer och mer desperat. Försnack om eventuella sexkupper hos Lotta kommer att dominera då, förklarade jag.
Fredag avfärdades i och med att det säkert var någon C-kändis som skulle gifta sig i helgen, lördagar går bort för då är det viktigt med korsord och rebusar och på söndagar läser folk bara bilagorna.
”Vi är förlorade”, sa byråkraten. Och innan jag ens brydde mig om att svara ja satt vi i en luftballong på väg mot Seychellerna.
